Det blir mer Gyllenkroken än projekt just nu och stressen kryper på. Tyvärr har jag nu inte samma möjlighet att parera med min inarbetade ”sociala webben-strategi” för välmående och återhämtning; jag kan inte styra över var och när jag utför arbetsuppgifterna.
Torsdagar har blivit mitt möjliga andningshål. Det är distansjobbardagen. Eller snarare den normala ”sociala webben-dagen” för mig. En dag av fem kan jag jobba på mitt ”återhämtningsprojekt”; min långsiktiga men alltså något haltande antistresstrategi.
Antistress och heltidsarbete
Blir det fint väder imorgon innebär det konkret planer på att arbeta vid en skvätt rogivande saltvatten utomhus – tillsammans med en internet-uppkoppling samt en bok eller två om projektets cms-system jag borde kunna utantill vid det här laget. – Alltså; jag gör de arbetsuppgifter jag ska göra och jag finns tillgänglig. Men inte fysiskt tillgänglig, vilket jag inte betraktar som normalt eller eftersträvansvärt. Detta är min strategi för att komma tillbaka till en framtida försörjning utan lönebidrag. (Vilket innebär eget företag av något slag, eller kanske projekt.)
Som direkt svar på just den här stressituationen får jag begränsa arbetsuppgifterna som inte har med projektet att göra. Ett par dagar i veckan är väl okej. Jag har ju gått med på att hjälpa till med detta.
Sociala webben-projektet
Nu har jag för första gången på en vecka eller två jobbat på sociala webben-projektet. Jag har filat på att göra det mer begripligt. Det behövs bra texter som förklarar det övergripande målet samt vad det innebär konkret på kort och längre sikt.
Dessutom bytte jag ut den gamla designmallen, eftersom framsidan såg väldigt rörig ut. Det är enbart ett tillfälligt test. Det ser ungefär lika rörigt ut nu. Det beror på – förutom att det saknas bilder – att mer information och funktioner än nödvändigt finns utlagt. Det är dags att slå av funktioner som inte behövs och börja med en ”ren” förstasida.
Gulhaken 